Här samlar vi svar på de vanligaste frågorna om kolesterol, hjärtrisk, blodtryck och matvanor. Hittar du inte svaret du söker, eller vill du ha en bedömning av din egen hälsa, kan du alltid boka en konsultation hos Livify.
Kolesterol och LDL
Vad är skillnaden mellan LDL och HDL-kolesterol?
1
LDL kallas ofta det dåliga kolesterolet eftersom det kan byggas upp i kärlväggarna och öka risken för åderförkalkning. HDL kallas det bra kolesterolet eftersom det hjälper till att transportera bort överskott av kolesterol till levern. Det är framför allt LDL-nivån som läkare följer vid bedömning av hjärt-kärlrisk. Läs mer om bra LDL-värden.
Hur ofta bör jag mäta mitt kolesterolvärde?
2
Som vuxen utan känd riskfaktor rekommenderas ofta kontroll vart 4–6 år, men betydligt oftare om du har högt blodtryck, diabetes, rökning, fetma eller hjärt-kärlsjukdom i familjen. Har en nära släkting fått hjärtinfarkt eller stroke i förtid bör du testa dig tidigare och oftare. Läs om skillnaden mellan privat och vårdcentral.
Är högt kolesterol ärftligt?
3
Ja, en form av högt kolesterol — familjär hyperkolesterolemi — är genetisk och relativt vanlig, men ofta odiagnostiserad eftersom den inte ger symptom förrän skada redan skett. Den medför kraftigt förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom redan i unga år och kräver tidigare och mer aktiv behandling. Läs varför vården inte alltid testar för det.
Kan jag sänka mitt kolesterol utan läkemedel?
4
Ja, för många går det att sänka LDL-kolesterolet genom kost, motion, viktnedgång och rökstopp. Hur mycket effekt det ger varierar mycket mellan individer, delvis på grund av genetiska faktorer. Vid kraftigt förhöjda värden, eller om livsstilsförändringar inte räcker, kan läkemedel som statiner bli aktuellt. Läs mer om statiner och eventuella biverkningar.
Hjärtrisk
Vilka är de vanligaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom?
1
De mest etablerade riskfaktorerna är högt LDL-kolesterol, högt blodtryck, rökning, diabetes, fetma, fysisk inaktivitet och hög ålder. Ärftlighet spelar också stor roll — risken ökar om en förälder eller syskon haft hjärtinfarkt eller stroke i förtid.
Vid vilken ålder bör jag börja kolla min hjärthälsa?
2
De flesta riktlinjer rekommenderar en första bedömning av blodtryck och kolesterol i 30–40-årsåldern, men tidigare om det finns ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom, högt kolesterol eller andra riskfaktorer. Tidig upptäckt gör att eventuella åtgärder kan sättas in innan kärlskador hunnit utvecklas. Läs mer om bra LDL-värden för din ålder och kön.
Kan jag ha förhöjd hjärtrisk utan att känna några symptom?
3
Ja, det är vanligt. Högt blodtryck och högt kolesterol kallas ofta tysta riskfaktorer eftersom de sällan ger märkbara symptom förrän de redan orsakat skada på hjärta eller kärl. Det är därför regelbunden testning, snarare än att vänta på symptom, är det som faktiskt fångar upp risken i tid. Läs varför vården inte alltid testar för det.
Vad räknas som ett normalt blodtryck?
4
Ett blodtryck under 120/80 mmHg räknas allmänt som normalt. Värden mellan ungefär 120–139 mmHg systoliskt eller 80–89 mmHg diastoliskt betraktas som förhöjda, och vid upprepade mätningar på 140/90 mmHg eller högre talar man om högt blodtryck (hypertoni). Exakta gränser kan skilja sig något mellan riktlinjer, så en läkare gör alltid en individuell bedömning.
Blodtryck
Vad är skillnaden mellan det övre och undre blodtrycksvärdet?
1
Det övre värdet (systoliskt) anger trycket i kärlen när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det undre värdet (diastoliskt) anger trycket när hjärtat vilar mellan slagen. Båda värdena är viktiga för att bedöma hjärt-kärlrisk, men systoliskt tryck väger ofta tyngst hos äldre.
Hur mycket påverkar saltintag blodtrycket?
2
För många personer sänker ett minskat saltintag blodtrycket märkbart, särskilt hos de som är saltkänsliga. Livsmedelsverket rekommenderar max 6 gram salt per dag, men genomsnittssvensken äter betydligt mer än det.
Kan högt blodtryck sänkas utan medicin?
3
Ja, viktnedgång, minskat saltintag, regelbunden motion, mindre alkohol och rökstopp kan sänka blodtrycket påtagligt hos många. Hur stor effekten blir varierar, och vid kraftigt förhöjt blodtryck behövs ofta läkemedel som komplement för att minska risken för stroke och hjärtinfarkt.
Vilka matvanor är bäst för hjärthälsan?
4
Kostmönster som betonar grönsaker, baljväxter, fullkorn, nötter, fisk och olivolja — ofta kallat medelhavskost — har starkast vetenskapligt stöd för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Att begränsa mättat fett, salt, socker och processat kött är en central del av samma princip.
Matvanor och livsstil
Hjälper omega-3 mot högt kolesterol eller hjärtrisk?
1
Fet fisk som lax, makrill och sill är en del av kostmönster som visat sig skydda hjärtat, men evidensen för omega-3-tillskott i kapselform är mer blandad — vissa studier visar effekt på blodfetter och hjärthändelser vid höga doser, andra visar liten eller ingen effekt. Att äta fet fisk en till två gånger i veckan är ett enklare och bättre underbyggt råd än att förlita sig på tillskott.
Hur mycket motion behövs för att skydda hjärtat?
2
Allmänna rekommendationer ligger på minst 150 minuters måttlig fysisk aktivitet per vecka, till exempel promenader, cykling eller simning, gärna kompletterat med styrketräning ett par gånger per vecka. Redan en ökning från stillasittande till regelbunden vardagsaktivitet ger mätbar effekt på blodtryck och blodfetter.
Påverkar alkohol hjärthälsan?
3
Högt alkoholintag höjer blodtrycket och bidrar till övervikt, vilket ökar hjärt-kärlrisken. Tidigare uppfattningar om att måttligt vindrickande skulle skydda hjärtat har försvagats av senare forskning, och de flesta hälsomyndigheter idag avstår från att rekommendera alkohol som hälsåtgärd.
Vill du ha en personlig bedömning av din hjärthälsa, ditt kolesterolvärde eller ditt blodtryck? Boka en konsultation hos Livify och få svar utifrån just dina värden.