Mycket av den information som sprids om hälsa och livsstil bygger på observationsstudier – där forskare försöker hitta samband mellan exempelvis sjukdom, kost och motion. Sådana studier kan vara värdefulla, men de visar inte alltid vad som är orsak och vad som är verkan. Kanske verkar äpplen nyttiga – men det kan kanske lika gärna bero på att de som äter äpplen också röker mindre. Därför är resultaten från denna typ av studier ofta osäkra och kan ge upphov till olika slutsatser och ibland motsägelsefulla råd i hälsodebatten.

Randomiserade och kontrollerade kliniska studier fungerar på ett annat sätt. Där lottas deltagarna till behandling eller placebo, vilket gör att forskarna tydligt kan avgöra effekten av själva behandlingen. Det är den vetenskapliga guldstandarden inom medicin. Från sådana studier – som är välkontrollerade och omfattar många deltagare – vet vi till exempel att statiner påtagligt minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Denna tydliga effekt har gjort statiner till en av världens mest använda läkemedelsgrupper, med snart tre decennier av användning bakom sig.

I europeiska och amerikanska riktlinjer för förebyggande hälsa och kolesterolsänkning så sammanför man de största och mest kvalitativa studierna. Utifrån detta baserar man sina råd till läkare och allmänheten.

På Livify grundar vi våra rekommendationer på just denna typ av starka vetenskaplig evidens och koncensus – så att du kan känna dig trygg i att de behandlingar vi erbjuder verkligen fungerar.

Lär dig mer om kolesterol, statiner och kliniska studier

Hjärt-Lungfonden belyser underanvändningen av statiner i Sverige i artikel från 2024

• En studie vid Karolinska institutet visar att en betydande andel medelålders svenskar skulle kvalificera för kolesterolsänkande läkemedel enligt nya europeiska riktlinjer, men att endast en liten andel faktiskt får sådan behandling idag.

• Av de cirka 26 570 personer i åldrarna 50–64 år som studerades (ur SCAPIS) bedömdes omkring 35 % ha nytta av blodfettssänkande behandling enligt riktlinjerna. Trots detta hade endast 6 % av dessa personer redan behandling vid studiens tillfälle.

• Artikeln lyfter att denna “klyfta” mellan vad som rekommenderas och vad som faktiskt görs kan leda till att många riskerar att utveckla hjärt-kärlsjukdomar i onödan.

• Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, betonar att slutsatsen är att det förekommer en kraftig underanvändning av blodfettssänkande behandling i förhållande till gällande riktlinjer.

Forskningen visar: därför är kolesterolsänkning med statiner viktigt för hälsan

Statiner sänker LDL-kolesterol och minskar risken för hjärt–kärlsjukdom

Statiner sänker LDL-kolesterolet med cirka 35–50 % beroende på dos (Jones PH et al. Am J Cardiol. 2003). Randomiserade och kontrollerade studier med över 170 000 deltagare visar att detta minskar risken för hjärt-kärlsjukdom med 40–50% (CTT Collaborators, Lancet 2010).

Riktlinjer
Enligt europeiska riktlinjer rekommenderas därför LDL-sänkning med statin som grundpelare i behandlingen (Mach et al. 2019 ESC/EAS, Eur Heart J 2020).

Säkerhet – muskler
De flesta muskelsymtom vid statinbehandling är lindriga och beror delvis på en noceboeffekt, det vill säga förväntningar på biverkningar (SAMSON NEJM 2020; Reith et al. Lancet 2022).

Säkerhet – diabetes
Statiner medför en liten ökning i risken för diabetes, men den kardiovaskulära nyttan med statiner överväger tydligt den risken (Sattar et al. Lancet 2010).

Borde alla ta statin?

Nej, nyttan av statinbehandling beror på den individuella risken för hjärt-kärlsjukdom. Personer med låg risk rekommenderas ofta att börja med livsstilsförändringar, medan de med högre risk eller etablerad sjukdom har större sannolikhet att vinna på behandling (ESC/EAS 2019).

När märks effekten?

LDL-kolesterolet sjunker redan inom några veckor. Vid primärprevention kan en minskad risk för hjärt-kärlhändelser ses i kliniska studier redan efter cirka 2–3 år (Yourman et al., JAMA Intern Med 2021).

Hur hanteras muskelbesvär?

Vid muskelbesvär används ett strukturerat tillvägagångssätt: uppehåll i behandlingen följt av återinsättning, byte av preparat eller dosjustering. I de allra flesta fall går det att fortsätta behandlingen utan besvär (Reith et al., Lancet 2022; Wood et al., NEJM 2020).