Underbehandlingen av LDL

Högt LDL-kolesterol är en av de vanligaste och mest underskattade riskfaktorerna för hjärtinfarkt och stroke. Trots det är gapet mellan vad som rekommenderas och vad som faktiskt görs i vården stort.

Få testas och diagnostiseras

Socialstyrelsen rekommenderade redan 2015 att screening för familjär hyperkolesterolemi skulle prioriteras. Tio år senare är fortfarande färre än 5 % av de förväntade fallen i Sverige diagnostiserade. Bland invånare i Stockholms län i åldern 55–79 år hämtade bara 20 % av kvinnorna och 27 % av männen ut kolesterolsänkande läkemedel under 2016 – trots att betydligt fler bedöms ha en riskprofil som motiverar behandling.

När behandling sätts in, saknas ofta uppföljning

För de som faktiskt får recept slutar bilden inte där. Muskelbiverkningar rapporteras hos 10–15 % i vanlig sjukvård, jämfört med placebonivå i kontrollerade studier. Mycket pekar på att noceboeffekten – förväntan på biverkningar – spelar stor roll, och att problemet oftare går att lösa med dosjustering eller preparatbyte än med att helt sluta. Men utan strukturerad uppföljning blir slutsatsen för många istället att "jag tål inte statiner", och behandlingen avslutas i onödan.

Den onda spiralen

Resultatet blir en självförstärkande spiral: för få testas, för få som borde behandlas får recept, och de som ändå får recept slutar i förtid på grund av biverkningar som hade kunnat hanteras. Varje avbrott bidrar till statinernas dåliga rykte, vilket gör nästa person ännu mer skeptisk till att påbörja eller fortsätta behandling.

Det är därför uppföljning är avgörande

Hos Livify följer vi upp nytt blodprov efter 6–8 veckor och justerar behandlingen vid behov, följt av årliga kontroller. Målet är att fånga upp biverkningar tidigt, hitta rätt dos och preparat, och se till att den LDL-sänkning som faktiskt uppnås också bibehålls över tid.

Boka ett kostnadsfritt telefonsamtal för en första medicinsk bedömning av din risk.

Källor: Läkartidningen, Folkhälsorapport Stockholm, Janusinfo, Läkemedelsboken