SCORE2 – vad tioårsrisken säger och vad den missar

Kolesterol

30 okt.

Kort svar: SCORE2 är det verktyg som de europeiska riktlinjerna rekommenderar för att uppskatta risken för hjärtinfarkt och stroke de kommande tio åren hos personer utan känd hjärt-kärlsjukdom. Det är ett bra startverktyg, men eftersom åldern väger tyngst blir risken ofta låg för den som är under 55 – även när LDL är tydligt förhöjt. Tioårsrisken säger inte hela sanningen om din långsiktiga risk.

Vad är SCORE2?

SCORE2 togs fram av European Society of Cardiology (ESC) och ingår i de europeiska riktlinjerna för prevention från 2021. Många vårdcentraler och företagshälsor använder modellen för att bedöma vem som kan behöva behandling för höga blodfetter eller högt blodtryck.

SCORE2 gäller för personer mellan 40 och 69 år. För den som är 70 eller äldre finns en egen version, SCORE2-OP, och för personer med typ 2-diabetes finns SCORE2-Diabetes.

Vad behöver du för att räkna?

Ålder och kön
Om du röker
Systoliskt blodtryck – det övre värdet
Non-HDL-kolesterol – totalkolesterol minus HDL

SCORE2 använder alltså inte LDL direkt. Har du totalkolesterol och HDL på ditt provsvar räknar du fram non-HDL genom att dra HDL från totalkolesterolet.

Du kan prova SCORE2 i Internetmedicins kalkylator. Den är byggd för vårdpersonal, så resultatet är tänkt att tolkas tillsammans med en läkare.

Hur tolkas resultatet?

Riktlinjerna delar in resultatet efter ålder. För personer 40–49 år räknas en tioårsrisk under 2,5 procent som låg till måttlig, 2,5–7,5 procent som hög och över 7,5 procent som mycket hög. För personer 50–69 år är motsvarande gränser 5 och 10 procent.

Hög risk betyder att behandling bör övervägas, mycket hög att den i regel rekommenderas – alltid tillsammans med goda levnadsvanor.

Varför en låg tioårsrisk kan vara missvisande

Ålder är den enskilt starkaste faktorn i SCORE2. Därför får en 45-åring med LDL 5 ofta en låg siffra, trots att samma värde under 20–30 år ger en betydande risk. Förhöjt LDL ger inga symtom men lagras år för år i kärlväggen – det är den sammanlagda exponeringen över tid som avgör.

För att fånga det rekommenderar riktlinjerna att man hos yngre även tittar på livstidsrisk. Modellen LIFE-CVD uppskattar risken på längre sikt och hur många friska levnadsår – år utan hjärtinfarkt eller stroke – en behandling kan ge. För en yngre person kan en behandling som ser marginell ut på tio års sikt göra stor skillnad över ett helt liv.

Vad SCORE2 inte tar med

Ärftlighet. Tidig hjärtsjukdom hos föräldrar eller syskon ingår inte i beräkningen.
Lp(a). Ett ärftligt blodfett som ökar risken oberoende av LDL. Läs mer om Lp(a).
Mycket höga enskilda värden. Vid LDL över 4,9 mmol/L räknas risken enligt riktlinjerna som hög oavsett vad SCORE2 visar, och ärftlig kolesterolrubbning bör övervägas.
Andra fynd. Till exempel förkalkning i kranskärlen på en hjärtscanning eller nedsatt njurfunktion.

Så gör våra kardiologer

I konsultationen räknar kardiologen alltid tioårsrisken med SCORE2, men också livstidsrisk och 30-årsrisk med LIFE-CVD. Utöver det vägs ärftlighet, Lp(a), blodtryck, blodsocker och dina tidigare provsvar in. Du får veta hur stor din risk är i dag, hur mycket den kan minska med livsstilsförändringar eller behandling – och vad som är rimligt i just ditt fall.

Vanliga frågor

Min vårdcentral sa att min risk är låg. Stämmer det inte? Tioårsrisken kan mycket väl vara låg. Frågan är om den säger tillräckligt – särskilt om du är under 55, har högt LDL eller hjärtsjukdom i släkten.

Kan jag räkna själv? Ja, med kalkylatorn ovan, om du har värden för blodtryck, totalkolesterol och HDL. Ta gärna med resultatet till din läkare.

Gäller SCORE2 om jag redan haft hjärtinfarkt? Nej. Efter hjärtinfarkt, stroke eller vid känd åderförkalkning räknas risken som mycket hög, och SCORE2 används inte.